Ingen begär att vi är perfekta

Egentligen borde ju ingen vara förvånad över att moderat efter moderat nu avslöjas som skattefuskare. Moderaterna har ju genom åren konsekvent ropat på hårdare tag i alla frågor utom typ skattebrott (nu finns det dock faktiskt moderater som vill skärpa straffen för skattebrott!). Men ändå. Att så många ledande moterater helt nonchalerar grundläggande principer om lag och rätt är faktiskt väl värt att granska, kanske särskilt som de ju påstods vara mer hederliga än andra politiker. Statsminister Reinfeldt fortsätter dock sin tidigare, inte så framgångsrika, strategi att ifrågasätta journalisternas rätt att granska (ni minns klassikern: ”Vem har sagt att hon är onykter? Har ni några bevis för det?” när han förnekade att storyn om Ulrika Schenström ens var sann.)

Till Expressens reporter Christofer Brask sa han så här häromdagen: ”Ska alla som någon gång varit i närheten av ett politiskt parti redogöra för allt i sina liv? Är det det som du ropar på nu? Var går gränsen? När ska alla journalister berätta om allt de gjort från det att de gick i gymnasieskolan?” Och visst har Reinfeldt en poäng i att vi aldrig bör kräva att alla vi som är politiker är perfekta, vi gör fel och har brister som alla andra. Politiker ska inte vara en särskild ”typ” av människor, vi ska ha politiker med olika bakgrunder (inte som i exempelvis Frankrike med andra ord).

Men, som Christofer Brask, skriver i sin artikel: ”Detta ropande, sa Reinfeldt, är ett hot mot demokratin. Det var klokt sagt. Möjligen med invändningen att journalister, till skillnad från politiker, inte stiftar lagarna. Det är inte heller journalister, utan moderata politiker, som vunnit ett val på en politik som går ut på att människor ska göra rätt för sig, man ska jobba och inte fuska utan som en god medborgare dra sitt strå till den stora samhällsstacken. En annan invändning är att den senaste veckans skandaler – Nicola Clase, makarna Cederskiöld – knappast härrör från åren innan de gav sig in i politiken.”

Men Reinfeldt lär inte läsa det. Han lär inte bry sig. Han sitter isolerad på sitt elfenbenstorn och ropar att han är utsatt för en konspiration. 2010 tvingas han komma ner och möta väljarna. Det blir nog inte lika roligt då. Hur var det nu med det ”mindre korrumperade ledarskapet”?