Manifest från en sjuksäng, del 1: Varför förnyelsen måste vara rejäl – och anknyta till traditionen

”Ska vi starta upp en by
ska vi bygga upp nåt nytt
ska vi skriva en ny bibel med tio nya budord”
Säkert! i låten ”Fredrik” (Annika Norlin 2010)

Det finns skäl att återkomma till de tunga siffrorna ur vallokalsundersökningen, gång efter gång efter gång: 23 procent av de fast anställda röstade S, 32% ansåg att de rödgröna hade bäst politik vad gäller den svenska ekonomin, 37% ansåg att de rödgröna hade bäst politik vad gäller skatterna.

För mig är det grundläggande kritik mot socialdemokratin. Det parti som genom den svenska historien drivit en brett accepterad politik för nya jobb, som värnat och stärkt den svenska ekonomin och format välfärden har inte längre svenskarnas förtroende i dessa frågor. Det är siffror som är allvarligare än det otroligt usla valresultatet. Det har jag konstaterat tidigare, liksom att det inte var vare sig Mona Sahlin, kampanjen eller något liknande som gjorde att vi förlorade valet. Det handlar om att vi inte förnyat vår politik tillräckligt; att vi inte upplevs som relevanta för tillräckligt många svenskar.

Det är därför förnyelsen denna gång måste vara på allvar. Vi har inte gjort läxan ordentligt de senaste 20 åren; vi har gjort mycket och den grundläggande berättelsen är fortfarande relevant för de flesta svenskar. Liksom våra grundläggande värderingar. Problemet är bara att alltför få svenskar upplever att vi och våra förslag är relevanta för att leva upp till våra grundläggande värderingar. Därför borde vi förnya politiken, likväl som personerna i ledningen (om detta skrev jag bland annat igår).

En sak jag också skrivit tidigare är, särskilt efter den senaste tidens s-debatt, viktigt att påpeka: Socialdemokratin har inget existensberättigande om vi inte lyckas förena alla gruppers intressen och bära fram en berättelse om hur vår idé om ett Möjligheternas land faktiskt är bra för alla.

Socialdemokratin är inte en förkämpe för någon särskild grupp: den svenska socialdemokratins unika framgångar beror på att vi lyckats förena en politik för utveckling och tillväxt med en tydlig politik för jämlikhet och fördelning. Att vi förmått visa för en stor – och bred – majoritet av svenska folket att Sverige tjänar på rättvisa. Att alla tjänar på att fler får leva rikare liv.

För flera månader sedan började jag formulera mina tankar om socialdemokratins nödvändiga förnyelse utifrån några citat från Annika Norlin/Säkert!. När jag efter nyår tillbringade några dagar i en av sängarna på USÖ (Universitetssjukhuset i Örebro) tog jag fram det där och det slutade med en rätt lång text (därav rubriken ”Manifest från en sjuksäng”). Nu är den uppdelad i ett antal delar.

Imorgon kommer del 2, om vikten av engagemang, tydlighet och en stark egen idé.