Almedalen, dag 1: kan elcyklar få bilister att lämna bilen hemma?

Min första Almedals-dag smög igång försiktigt. Förutom korta möten på gatan som mest innebar bokning av senare möten och nya kontakter så hann jag med ett seminarium: ”En stad utan trängsel – går det?”, arrangerat av SUST (Nationellt centrum för energieffektivisering).

En dyster inledning förklarade varför vi måste jobba mer med stads- och trafikplanering: enligt Trafikverkets prognoser kommer inte utsläppen att minska vare sig till 2030 eller 2050, huvudsakligen beroende på att biltrafiken inte minskar alls i den grad som behövs (snarare, tvärtom – bilismen ökar). Det kommer inte heller att räcka med teknisk utveckling, det krävs rejäla tag i planering och utveckling.

I förbifarten kan jag konstatera att mycket av det här diskuterar vi väldigt mycket i Örebro. Vårt arbete med trafikplanen, med nya parkeringsriktlinjer, med förbättring av busstrafiken, med planering för utökat cyklande och annat ligger långt framme. Men mer behövs.

Det viktigaste skälet för allt detta är självklart klimatet. Redan nu kan det vara för sent att klara det så kallade 2 graders-målet, vilket gör att klimatförändringarna är oåterkalleliga. Och med dagens utveckling är vi på väg mot ännu värre förändringar.

Men ett annat skäl är trängseln. Här ser du varför:

 

 

 

Det är lika många personer som transporteras på de tre bilderna. Det är rätt uppenbart vilka transportslag som är mest effektiva och är lämpligast i växande städer där vi blir allt fler som ska dela på platsen. Sverige är det EU-land som urbaniseras snabbast, idag bor var femte svensk i en storstad. Sedan 2005 har Sverige den största tillväxten av storstäder i EU.

SUST driver ett intressant projekt kring ”Lätta elfordon” som i klartext mest handlar om att få bilister att ställa bilen till förmån för elcyklar. Och det finns ännu fler goda skäl för det: när de gjort jämförelser i verklig trafik i Stockholm så har elcykeln högre snitthastighet än både bilen och pendeltåget och på ett helt år bidrar cykeln med samma mängd klimatpåverkan som bilen gör på en enda dag.

Elcykeln är, enligt SUST, en bra metod i storstäderna (de jobbar mest med Stockholm och Göteborg, men även med ett intressant projekt i Askersund) där pendlingssträckorna är långa: den trafik som orsakar den mesta trängseln i storstäderna har åkt mer än 10 km och det är lite långt för de flesta vanliga cyklister. Elcykeln ger helt enkelt längre körsträckor, fler dagar i veckan, under längre säsong än vanlig cykel. Och är billigare än både bil (så klart) och kollektivtrafik.

Några funderingar jag tar med mig:

  • Man måste noga analysera så att elcykeln inte i första hand ersätter vanligt cyklande, för då är klimateffekten (och hälsoeffekten) negativ. Men om det finns möjilghet att ersätta bilpendlande (vilket det självklart borde kunna göra om man använder det rätt) så är det värt att fundera vidare på hur vi kan uppmuntra användningen av elcyklar. Vi gör en del i Örebro, men kan göra mer: laddstolpar, prioritera elcykelparkering före bilparkering, uppmuntra fastighetsägare att erbjuda elcyklar till hyresgäster och så vidare.
  • Vi behöver, rent allmänt, skapa fler ekonomiska incitament för att uppmuntra cyklande (både med elcykel och med vanlig). Sverige borde, liksom t ex Holland, införa fordonsneutrala reseavdrag så att även cyklister kan få göra avdrag för sitt resande (och så att det inte lönar sig att ta bilen). Kanske bör Örebro göra som i Göteborg, där samtliga bolag inom Göteborgs stad-koncernen erbjuder cykelförmåner till alla anställda (1500 kr) och betalar arbetsgivaravgiften och kompenserar löneförmånen?