Hållbar trafik (för miljön, för bättre hälsa, för färre skadade och för en trevligare stad)

Nya Trädgårdsgatan, Karlsdalsallén, Stenbackevägen, Rudbecksgatan, Bättre samordning av gatuarbeten, Öppning av gator, Om hastighet och miljö, ”Lär av USAs trafikpolitik!”, Lättare för kommunanställda att cykla, Lättare att cykla – även på vintern.
Och mer… – läs mer nedan!

Nedan:aktuellt april 2017:

  • Hållbar och effektiv trafik. I år kommer det att bli mycket ombyggnader för att skapa bättre trafiklösningar. Det kommer att vara bättre samordnat i år och många av förändringarna är efterlängtade. På Trädgårdsgatan skapas en trevligare stadsgata med cykelbana, Rudbecksgatan blir grönare och gör det möjligt att även stanna med bil vid de nya restaurangerna, Karlsdalsallén blir färdig, på Stenbackevägen blir det lösningar i korsningar och infarter och mycket annat. Information om både aktuella projekt och om hur planeringen går till finns på
    Vi är också tacksamma för förslag på hur vi skapar mer hållbara trafiklösningar: så att fler kan låta bilen stå de dagar de inte behöver den. Hör av dig med förslag!  Här finns en presentation av det arbetet

Nedan: aktuellt februari 2017:

  • Ny strategi för återställning av grävarbeten. Återställningsarbeten efter grävningar för el, fjärrvärme/kyla, vatten och avlopp och annat har dröjt för länge under 2016. Nu blir det ändring på det. Örebro kommun kommer nu att se till att grävningarna samordnas bättre, vi kommer bli tuffare och tvinga fram samordning och vi kommer under året göra det möjligt för örebroarna att planera utifrån pågående och kommande grävarbeten. Läs mer här
  • Trädgårdsgatan – arbetet fortsätter. För dem som undrat: den nya delen av Trädgårdsgatan (nedanför Stortorget) är inte färdigställd. Belysning och annat har tillkommit, men under året ska även den översta asfaltsbeläggningen (den så kallade ”toppen”) läggas, tillsammans med ett gupp för att skydda övergånggstället på den norra sidan. Att man väntar med detta beror på att man vill avvakta sättningarna som alltid kommer efter så djupa grävningar.
  • Sommargågator. ”Rosa gatan” och ”Gröna gatan” följs nu av att Olaigatan blir ”sommargågata”. Det är möjligt eftersom busstrafik och annan trafik under sommaren inte kan använda olika delar av Trädgårdsgatan (som byggs om) och därför inte behöver ta Olaigatan mellan Storgatan och Skolgatan. I samarbete med Open Art och Konsthallen planeras nu utformningen, som presenteras senare i vår. Engelbrektsgatan och Fisktorget, som tidigare varit sommargå-ytor, kommer att ha bland annat stadsbuss trafik tillfälligt under sommaren men även göras trevligare för folkliv. Läs mer här

Nedan: aktuellt under hösten 2016:

Nya Trädgårdsgatan. I december öppnades Nya Trädgårdsgatan för trafik igen, efter snabb ombyggnad av den första etappen. Brogrund, Tekniska Förvaltningen och Stadsbyggnad har tillsammans gjort ett utmärkt jobb och jag tror alla nu ser att det blir gott om yta för alla typer av trafik: bilar, cyklar och gående. När hela ombyggnaden är klar nästa höst har vi fått en bra cykelbana till universitetet och en mycket mer attraktiv gata genom stadskärnan. Och äntligen får Stortorget en fin entré som utvidgar stadskärnan så att fler butiker och restauranger får plats. Läs mer om projektet här.

Öppning av gator. I höstas kunde vi – äntligen – öppna Fabriksgatan och Landbotorpsallén (fd bussgatan förbi Tullängsskolan) för all trafik. Inom kort kommer även Södermalmsallén, därefter Mineralgatan och förbindelse mellan Sörby och Sörbyängen (tidigare ”Änggatans förlängning”). Sedan återstår några gator för att återupprätta den klassiska rutnätsplaneringen, slippa långa omvägar för bilister och för att få biltrafiken att ta sig fram i lugnt tempo, anpassat till gående och cyklister. Trafikleds-planering och stora genomfarter ska tillhöra historien, stadsgator och kvartersstäder tillhör framtiden (igen). Här finns mer om detta arbete (som ju pågått i många år…).

Lättare för kommunanställda att cykla. I höstas berättade vi också att vi nu äntligen är i mål med en fråga som jobbats med länge, och som jag drivit på i: Att införa förmånscykel för anställda i Örebro kommun så att det blir enklare och mer lönsamt att ta cykeln. Det är bra för hälsan, för klimatet, för ekonomin och för den attraktiva staden. Läs mer här.

Lättare att cykla – även på vintern. Örebro kommun har länge prioriterat snöröjning så att cykel och gång kommer fram så bra som möjligt även på vintern. Sedan några år har vi också testat så kallade sopsaltare, en liten snöborste som löser upp is och snö med en tunn dimma av saltlösning och sedan borstar rent. Sopsaltaren gör att det i princip är sommarväglag även när det snöat och efter att vi köpt in fler maskiner så utökas nu för varje år området som sopsaltas. Sopsaltaren hindrades i många år av ett gammalt beslut om att inte använda salt vid vinterväghållningen. Jag är väldigt glad att vi drev igenom en ändring av det beslutet: sopsaltningen kommer göra att ännu fler i framtiden är nöjda med snöröjningen på cykelbanorna. Läs om hur nöjda örebroarna är med snöröjningen på cykelbanorna.

Fler cykelsatsningar. Under hösten har vi även antagit en tydlig plan för cykelnätsutbyggnad (Cykelnätsplan) som pekar ut hur vi ska förbinda delar av Örebro som idag saknar bra cykelförbindelser och hur andra felande länkar ska åtgärdas. Dessutom en plan för cykelparkeringar som både pekar ut behovet av fler cykelparkeringar och beskriver olika behov av cykelställ/cykelparkeringar på olika platser och för olika behov.

Mycket uppgrävda gator under året. Att det grävs mycket i Örebro beror huvudsakligen på att vi växer snabbt. El, fjärrvärme, vatten och avlopp måste fungera lika bra när vi är 145 000 (på väg mot 150 000), som när vi var 125 000 för bara några år sedan. Ett skäl till att gator varit uppgrävda onödigt länge i år, berodde dock på en konflikt med NCC. Några veckor efter att jag för första gången fick reda på att konflikten stoppat nästan alla återställningsarbeten berättade vi (i mitten av september) berättade vi offentligt om det. Det var dags. Många hade då – med rätta – varit arga för att det sedan en tid varit mycket uppgrävt i stan. På alltför många platser i Örebro var gator, trottoarer och cykelbanor inte återställda efter uppgrävning efter att el, fjärrvärme och annat lagts.
Anledningen var alltså inte ovilja från Örebro kommun utan att den entreprenör Örebro kommun upphandlat inte höll det pris de utlovat. Kommunen och företaget var helt enkelt inte överens om avtalets tolkning, kommunen anser att de fakturerade mycket mer än det anbud de vann upphandlingen med. Någon månad efter detta löste sig konflikten och nu återställs gatorna i så snabb takt som det är möjligt.

”Lär av USAs trafikpolitik!”. I början av oktober skrev jag en debattartikel i Dagens Nyheter med rubriken ”Sverige kan lära av USA:s tillnyktrade trafikpolitik”. Jag påpekade att USA vridit om sin nationella trafikpolitik och att vi borde lära av detta: de stora trafikleder som skapats genom svenska städer har, precis som i USA, bidragit till ökade klimatproblem, fler skadade i trafiken och till att skära av utsatta stadsdelar: ”Att regeringen borde ge tydligare direktiv till Trafikverket, och andra statliga myndigheter, om att motverka denna typ av bilanpassade samhällen handlar alltså inte ”bara” om att rädda världen och skapa mer attraktiva städer. Det handlar om att rädda människor från det växande hotet från ”livsstilssjukdomar” och från brinnande bilar och uppgivenhet i utsatta stadsdelar.” Jag förde fram fyra förslag:
1. Låt kommunerna införa ”trängselavgifter” utan beslut i riksdagen. Det skulle både styra valet av trafikslag och skapa resurser för nödvändiga ombyggnader i Sveriges stora städer.
2. Ge Trafikverket i direktiv att förse såväl motorvägar som järnväg med skyddsanordningar skulle underlätta byggande i närheten.
3. Ändra direktivet till Trafikverket så att planeringen bygger på vilja (att nå till exempel klimatmål), istället för prognoser (som alltid pekar på ökad biltrafik) ökar takten på omställning till mer hållbara trafikval.
4. Öppna alla statliga bidrag till trafiksystem i landets kommuner för såväl investeringar i ökat cyklande som i ökad kollektivtrafik. Det skulle i många av landets större kommuner vara ett mer effektivt sätt att minska bilåkandet än miljardsatsningar på kollektivtrafik.
Så här avslutades artikeln: ”Vi vet att attraktiva stadskärnor är avgörande för tillväxt och kreativitet; en blandad innerstad där entreprenören kan möta investeraren eller forskaren på kaféet på hörnet bidrar mer till den långsiktiga tillväxten än tusen nya gigantiska köpcenter. Även på det sättet är en mer hållbar trafikpolitik en avgörande tillväxtsatsning om Sverige även i framtiden ska kunna ligga i framkant. Ingen uppfinning har någonsin blivit verklighet i ett externt köpcentrum.”
Här finns artikeln.

Här är några fler exempel på en mer hållbar trafikdebatt i andra delar av världen:
Förbättrad hälsa med fler cykelbanor.
Barcelona gör ”superblocks” till gångområde.

Om hastighet och miljö. Utifrån vad några personer mailat till mig så tycks några fortfarande tro att högre hastighet för bilar är bra för miljön, men så är det alltså inte. Jämn hastighet är bättre än ryckighet, och lägre hastighet vid körning i tätort är bra för miljön, för vår luft och för ljudmiljön. Dessutom räddar det liv. Det är några av skälen till att vi strävar efter sänkta hastigheter i tätorten. Om du vill läsa mer, har Trafikverket ett informationsblad i frågan.